Pissed!

Inget gör mig nog mer frustrerad och förbannad än när det går åt skogen att träna. Jag borde ju anat att det skulle göra det eftersom fötterna värkte och brände som eld bara av att gå hem från jobbet, men dum som jag är gav jag mig ut och sprang ändå.

Av 6 km klarade jag bara att springa ca 4. Benen kändes som de vägde bly och jag kunde bara inte förmå mig att lyfta dom ordentligt. Kände mig som en gammal tant som var ute och joggade och körde den klassiska slänga-fram-foten-strax-över-marken-utan-att-knappt-lyfta-den-stilen. I backarna tog det bara tvärstopp... som att gå in i en betongvägg och det var knappt jag orkade gå uppför på gruset som bara ville rulla under fötterna. Otroligt frustrerande att inte orka!!!  

BLIR SÅ AAAARRRRRRGGGG!

Tänk att det kan vara sån skillnad. I lördags sprang jag 10,5 km utan problem och hade kunnat fortsätta ännu längre och idag kan jag knappt springa en km utan att stanna. Hur är det möjligt att det kan vara sån skillnad egentligen?