De där gick ju bra...

Innan jag ens kom iväg...
Jag var helt slut när jag borstat av flera ton snö från bilen och satte mig i den för att köra iväg. Jag hade sparkat rent runt omkring också, men när jag skulle backa ut stod jag blixt still. Gjorde några lönlösa försök innan jag gick ut igen och sparkade bort ännu mer snö så det var rent på lössnö, men inte fan hjälpte det. Runt mig stod tre andra bilägare och sopade sina bilar och bara kollade på mig. Jag stirrade tillbaka. Inte ett tecken till att de skulle hjälpa mig, men glo kunde de.

Jag gav upp, men i trappen upp till lägenheten kände jag att jag inte ville ge mig så jag ringde Bäjb. Han kom med ett gammalt raggarknep att lägga gummimattorna under framhjulen och försöka få fart på dom. Så... ner igen och ut med mattorna. In i bilen och gasa. Återigen spinn. När jag kom ut var mattorna  puts väck. Jag hittade dom flera meter framför bilen. Dit med mattorna, in i bilen och spinn igen och så upprepade jag proceduren kanske fem gånger innan jag ÄNTLIGEN kom ut.

På Rusta
Det var väldigt lite folk på Rusta... typ jag och en till så jag strosade runt där ett tag. Tillslut hittade jag Crosstrainern, men insåg ganska direkt att även om jag faktiskt orkade lyfta den var förpackningen alldeles för otymplig. När jag kollar på bruksanvisningen för hur man ska bygga ihop den verkar det som om den kommer i hundra delar så varför kan man inte få möjligheten att köpa saker i mindra kartonger. Det är ju klart lättare att bära flera små än en stor. Så... ingen crosstrainer, men det blev lite annat smått och gott. Bland annat en yogamatta för att dämpa i golvet när jag tränar, en målarduk, svinto, schampo och dessa underbara hundbajspåsar som jag ska spara tills vi får Elmo. Det kommer bli en dröm att plocka upp hans små poops i de där påsarna.

Köpte de rosa såklart

Vidare till Maxi
Att åka genom stan från söder till norr tog bra mycket längre tid än vad det borde. Runt omkring mig såg jag plogade gator, men Hertig Karls allé som är en av stadens större tyckte de visst inte behövdes plogas just nu. Det var inte så himla mycket folk på Maxi heller. Det var nog första gången. Jag hade skrivit en lång lista eftersom jag ju tänkt göra sojabakad hoki med wokgrönsaker och bulgur. Det var inte en sak som behövdes till det receptet. Bland annat ingefära, farinsocker och ostronsås... vem sjutton har sånt hemma liksom. Nu har jag det i alla fall.

Home again
Typ två timmar senare kom jag hem igen. Det var ju inte riktigt tanken att det skulle ta så lång tid. När jag lyckats baxa mig upp med målarduk, yogamatta och tre kassar fulla med mat och annat och ska sätta igång med maten inser jag att jag inte lagt fram fisken på tining. Pust! Efter att funderat en stund och insett att jag skulle svälta om jag väntade på datt den skulle tina och sen lagade till den gjorde jag en omelett istället. Alltså släpade jag alla de där varorna helt i onödan just idag i detta snöoväder, men men.

Och nu så sitter jag här i soffan med en kopp efter-maten-kaffe och njuter över att vara hemma igen. Nästa projekt blir att bära upp julsakerna på vinden, färga håret och träna.

Mot Rusta i snöoväder

 

Hmmmmm, vilket tokigt väder de vart

Som om jag inte visste att det skulle komma. Egentligen skulle jag ju dragit so fort jag bara kunde efter frukost, men jag fastnade ju här framför datorn planerandes Bäjbos föllsedagspresent som jag bara fick en sån där tokbra idé till.

Ska jag ge mig ut i detta? Är det vansinne? Jag MÅSTE ju. Nu har jag ju skjutit på min Rusta-tripp i två dagar och dessutom måste jag handla om det ska bli nån mat i maggen idag. Man ser ju knappt en meter ut genom fönstret. Men... kör jag riktigt sakta borde det väl gå bra? Det är ju bara i stan...

Jag vet inte om jag lyckas övertala mig själv tillräckligt, för det ser ju inte direkt lockande ut att gå utanför dörren överhuvud taget.

På tal om födelsedagspresenter. Är det nån som har några bra tips på vad man ger sin mamma i 60-årspresent? Hon är bara värd det bästa av det bästa, men att komma på nåt som motsvarar det är ju näst intill omöjligt.

Loony news

Ägg- och grötfrukost är ju bara bland det underbaraste som finns. Speciellt efter en timma på steppern. Hade ju helst velat ut och springa eller åka skidor men med tanke på hur snön yr utanför fönstret kändes det inte som nån bra idé.

Nu funkar inläggsfunktionen igen så jag tänkte bju på några galna "nyheter":

 

Tonfisken på 342 kilo såldes på onsdagen för rekordpriset 2,5 miljoner kronor på en auktion i Tokyo. Tonfisken köptes av ägarna till en sushirestaurang i Tokyo utanför kusten i norra Japan. Lär va billigt att äta där.

Varje kväll kliver en anonym man in i en serietidningsbutik, öppnar en hemlig lönndörr, svidar om och kommer ut igen som superhjälte. Klädd i mask, skottsäker väst och med en strömförande batong patrullerar han gatorna och letar efter orättvisor. I sin svarta gummidräkt patrullerar han gatorna och kämpar mot orättvisor. – Det kom en man rusande, klädd i en åtsittande gummidräkt i svart och guld. Han jagade bort tjuven, berättar bilägaren som höll på att få sin bil stulen.

Om alla viltdjur var så spänstiga som Mr Mooseman här skulle vägarna vara mycket säkrare. Collaste älgen nånsin!

Sönderriven

Hmm, kommer inte in i inläggsfunktion i bloggen, så jag får väl maila in dagens första inlägg. Jag sov som en kung i natt! Det tog lite tid att somna igår, men jag vaknade bara en enda gång och gick inte upp fören nu 6.30. YES!

Men hörni som jag ser ut. I går när jag låg i badet och led av min mensvärk drog jag på vattnet riktigt riktigt hett så huden vart alldeles röd och började lossna. Jag tog min scrub och började peela, men tyckte inte det räckte så jag tog till naglarna. Jag rev och rev och rev och det var riktigt skönt. när vattnet blev rött och jag upptäckte att jag rivit sönder ryggen la jag ner, men då var det redan för sent. Röd som en kräfta såg det inte så himla farligt ut i går, men idag gott folk... ojojojoj. Jag är sönderriven så stor jag är. Konstigt att det inte gjorde ont för det är nästan hål överallt. Tur man har kläder som täcker hela kroppen den här tiden på året för jag annars hade jag inte kunnat gå ut idag, haha.

Jah har ett extremt sug efter att springa. Jag längtar ihjäl mig efter springsäsongen och snön är borta. Gymmet öppnar tyvärr inte förrän 11.00 i dag eftersom det är helgdag. Jag hade verkligen velat gå dit och springa en morgonrunda. Kanske skulle man ge sig på att försöka springa ute. Inte speciellt bra förhållanden med en massa nysnö tyvärr, men annars är ju temperaturen på 2 minus ganska perfekt. Men då är ju frågan... tar jag mina vinterlöpardojor (som inte förtjänar kallas det eftersom de är superhala, dock perfekta i övrigt) eller tar jag mina mer insprungna löpardojor som är stabila, men av mesh och därmed fulla av hål som snön kan tränga in i? Man blir ju varm av att springa, men det vore ju skit om man blev blöt och kall innan man fått upp värmen. Hmm.... får fundera över en kopp java.

Puke

Fy fan vad jag mår skiiiiit! Iflera dagar har jag varit svullen som en michelingubbe, men inte haft en tanke på att det kunde bero på det måntliga helvetet. Tycker nyss jag hade mens. Trodde mer det var nåt jag ätit eftersom min mage har en förmåga att reagera när den inte gillar nåt. Igår när jag tränade kände jag hur det gjorde ont i skinnet när jag hoppade upp och ner. Har ni varit med om det? Det är jag ofta när jag är så där extremsvullen. Det är som att vätskan innanför rör sig  upp och ner och därmed stramar det i skinnet. Konstigt eller hur?

Idag har magen stått rakt ut som om jag vore höggravid och jag har inte ens kunnat knäppa knappen på jobbrallan. Tilläggas ska väl att de är enorma och att jag alltid har en storlek större för att det är skönare. De går alltså att knäppa mer än väl i vanliga fall. Men i övrigt har jag varit på bra humör och mått bra. lite trött visst, men jag har ju heller inte sovit (och nu vet vi varför med det också).

När jag kom hem fick jag plötsligt en dunkande huvudvärk och jag kände mig tröttare än nånsin. Druckit för dåligt kanske, tänkte jag. Men sen helt plötsligt började jag må så fruktansvärt illa. Jag kunde inte göra annat än att sitta i soffan och hålla huvudet så still som möjligt. Och då... mens. Helvetes skitmens!

Jag mår fortfarande fruktansvärt illa och huvudet dunkar som om nån stod med en klubba och slog mot det  i ett konstant tempo. Och som om inte det vore nog börjar nu även magen dra ihop sig av hunger... som om jag skulle kunna äta nånting nu!

I hela mitt liv (sen jag fick mens då) har jag fått höra att det blir bättre med åldern. Mamma, läkare, barnmorskor och andra vuxna. Varför har ni ljugit för mig? Det blir ju bara värre och värre. Och nya symtom. Förr var det ändå bara värken, men nu svullnad, huvudvärk, illamående, sömninghet, energilöshet... lidande i två veckor av fyra varje jävla månad. Tack och lov brukar humöret hålla sig i schack, men det är väl bara en tidsfråga innan jag grinar och skäller dessa två veckor med.

Tack och lov att jag i alla fall har min söta Bäjb som skickat mig denna bilden när jag kom hem från jobbet. Har ni sett nåt så sött? Can't wait til we get our Elmo.

 

Som ju i.o.f.s inte kommer se ut som han på bilden utan såhär typ:

Size Hero

I nya numret av VeckoRevyn kan du läsa om hur Molly Sandén fick kroppen hon alltid drömt om. Spana även in den nya LYS-metoden som hjälper dig att bli av med dina kroppsnojor en gång för alla. Och glöm allt vad galna dieter heter, i VeckoRevyn får du tipsen som får dig att bli 100% nöjd med din kropp. Köp tidningen redan idag för att läsa intervjun med Molly!   

Inne i tidningen får man sen veta att allt är en bluff och en del av tidningens kampanj mot sjuka kroppsideal, även kallad Size hero.

För att ytterligare ta ställning, viker sedan sju av tidningens medarbetare ut sig i nya numret. Helt oretuscherade... or so they say...

 

Vad är syftet och vad hoppas ni uppnå?
– Syftet är att – oretuscherat – visa våra läsare att vi alla är vackra, oavsett kroppsform. Att det är okej att ha små komplex, bara man älskar och accepterar sin kropp ändå. Och trivs i den! Kan vi hjälpa en tjej till en mer sund och positiv syn på sig själv så är vårt mål uppnått.

Utviket har dock mött kritik och jag skulle ytterligare vilja kritisera. För det första... Molly ser onekligen snyggare ut på omslaget, så på vilket sätt skulle detta visa att det är fel att hetsa över att bli smal. Att Molly sedan inne i tidningen berättar hur bra hon är för att hon accepterar sin kropp har nog föga effekt. Tjejerna vill va snygga till varje pris och de kan väl må bra OCH väga mindre. Det är ju faktiskt inte så att det är ohälsosamt att vara normalviktig om Molly ser ut att vara på omslaget, likväl som i tidningen. Många unga behöver ju faktiskt gå ner i vikt. Många BÖR gå ner i vikt och nu menar jag inte för att de ska se bra ut för att de ska få vara friska och må bra. Det är ju när det går överstyr det är skadligt. Det är den gränsen som ska undvikas... åt bägge håll. De skulle nog tagit i mer ändå med retsuscheringen för att det skulle ha den effekten de var ute efter.

Idealet idag är faktiskt bättre än vad det var för några år sedan. Nu är fokus mer på att ha en sund kropp och bra hälsa och inte vara ett benrangel som inte äter alls. Visst finns de idealen kvar i Hollywood och på catwalken, men vi har kommit en bra bit på vägen och det är kanske den vägen vi ska försöka fortsätta följa istället för att skrämma folk från att vara sunda. Antagligen är det detta kampanjen syftar till, men budskapet är vagt.

Nummer två i min kritik är bilderna som redaktionen publicerat på sig själva. Jag hittade tyvärr inga större bilder, men kolla noga på hur de ser ut. Inte en cellulit, inte en skavank. Bruna kroppar med jämna linjer och en svag glans i skinnet. Ser de verkligen ut så? Det tror jag faktiskt inte. Visst de har sina kilon kvar, men resten känns inte ett dugg naturligt. Dessutom är bilderna arrangerade till tusen. nä, Veckorevyn där skulle ni tänkt till lite.

Grattis mormor (och jag)

Trettondagsafton innebär min mormors födelsedag och min namnsdag. Enda anledningen till att jag kommer ihåg att det är min namnsdag är tack vare mormor. Hon har nämligen alltid varit snabbare än jag på att gratulera.Och inte allt för sällan har jag fått namnsdagspresent. Egentligen skulle vi åkt till mormor, som tradition är, i morgon, men tack vare de här jälva vädret vi har får vi skjuta på resan. Förhoppningsviss börjar inte snöandet fören lite lite senare i alla fall så jag kan passa på att åka skidor nu när jag har bilen.

Ikväll har jag plockat ner granen. Det känns fruktansvärt tomt. Brukar jag ha det så kalt där borta i hörnet? I guess so. Konstigt ser det ut i alla fall. Det är nästan så jag vill sätta upp allt igen. Jag tänker behålla stakar och stjärnor i alla fall så det inte blir allt för konstigt.

När jag var liten var vi på julgransplundring på slottet. Jag minns inte så mycket mer av det än att julgranen var stor och alla barn fick fiska fiskdamm. Nu för tiden är det ont om gottepåsar verkar det som. Allt jag har kvar från julen är en påse överblivna mashmallows i köket och det är jag inte så sugen på.

I tonåren innebar ju trettondagsafton, liksom alla andra aftnar, fest. Jag hade faktiskt glömt det tills jag såg att många skrivit på Facebook att de ska ut i kväll. En annan har ju blitt så gammal att man bara tycker det är skönt att få en kväll utan att behöva tänka på matlåda tills imon hahah. Dessutom är jag så hiskeligt trött efter att inte ha sovit på flera nätter att jag undrar hur sjutton jag ska kunna hålla mig vaken en timma till ens.

Nä, jag tar det lugnt. Ska ta ett bad, sitta i soffan och bara glo med datorn i knät.

Visst finns Gud

För det har Martin Hermansson från Göteborg bevisat genom sitt bak av semlor på semmeldagen. Och bevisen är konkreta:


"Vi räknade ut att det skulle bli 0,3 deciliter per semla så vi bad till Gud att det skulle räcka. Det gjorde det och vi som var där är rätt säkra på att vi la på mer än 0,3 deciliter, berättar han."

Å, herrejisses, då har jag ju haft fel i alla dessa åt. Vem kan säga emot såna straka bevis?

Martin är en del av Ny Generation. En avstickare från Livets Ord som håller på att ta över världen. Eller i alla fall en hel del av Sverige. På 8 år har Ny generation fått 10000 ungdomar under sina vingar.

Varje vecka träffas gruppen, ber för skolan, för varandra och för olika böneämnen. De bakar semlor och pepparkakor och delar ut till andra elever. De tejpar upp kramrutor som man måste kramas i och håller skolkonserter. Allt för att bidra till en "en positiv förändring och sprida glädje och kärlek"


*Host host BullCRAP!* Skolan ska enligt lag vara fri från religiös påverkan. Sånt här skit ska inte få förekomma. Att medlemmarna själva tror att Gud finns för att grädden räckte till semlorna vittnar ju om galenskap och fundamentalism så det skriker om det.

World Coming Down?

Svarta fåglar faller döda ner på gatan. Båda i USA och i Sverige. Man kan ju faktiskt inte låta bli att tänka på nån katastroffilm från Hollywood. Är jorden på väg att gå under? I filmerna är det ju alltid fåglarna som dör först och regnar ner från himlen.

Nu tvistar experterna om vad det kan bero på att det regnar fågelkadaver på detta viset och nu ska fåglarna obduceras. Man hoppas ju verkligen att det är typ att de blivit skrämda som vissa tror och att det inte är nåt så allvarligt som att vi alla kommer dö.

Lurad av tv.nu

Det har varit ont om bra saker att kolla på när man lägger sig ett tag nu. Redan i förra veckan irriterade jag mig på att tv4plus bestämt sig för att köra James Bondrullar från och med i går klockan 21.00 och där med inte visa Crime time klockan 22.00 som sig bör. Igår vart jag glad när jag på tv.nu såg att det var The Mentalist. Äntligen nåt att somna till. Men icke... istället fick jag kolla på bland det värsta jag vet... Navy CIS. Irriterande. Sen har jag sovit skräp. Jag skyller på dåligt insomnande due to crappy fizzle för annars vet jag inte varför jag sovit så illa. Har gjort det hela veckan. Och faktiskt ganska mycket över huvudtaget senaste tiden ju. Jag blir lite orolig, för det börjar ju mer bli standard. Jag som alltid sovit så gott och jag vill inte bli en sån som går omkring som en levande död på dagarna för att man inte sover på nätterna. Nä, jag vägrar. Men samtidigt är det ju svårt att göra nåt åt när jag inte vet anledningen. Jag beter mig ju inte annorlunda nu mot vad jag gjorde tidigare på kvällarna... vad jag vet. Kanske skulle jag testa Persbrandts superalg. Ska man tro Mikael är den ju det mest fantastiska som hänt mänskligheten.

Som om det inte vore tungt nog att inte sova bra, tyngre nyheter når mig i tidningarna som utlovar mer snö. Hela 10 cm mer. Det låter inte alls roligt. I dag fyller min mormor år (och jag har namnsdag förresten) och det är lite av en tradition att åka till Eskilstuna och fira henne på trettondagen. Men snöfall och taskigt väder kanske förhindrar detta i morgon... vi får väl se.

Jaha, onsdag då och tack och lov sista dagen innan ledighet. Jag ångrar ihjäl mig att jag inte tog ledigt på fredag, men det är ju i alla fall bara halvdag. På't då!

Postkodbluffen

Det är visst fler än jag som är sura på Postkodlotteriet. Och det förstår jag... speciellt de som gått och köpt sig en eller flera lotter och sen får veta att vd:n får 6 miljoner i årslön och nu har det även kommit ut att de anställda fått varsin ipad i present till ett värde av 5 miljoner kronor.

Kjellström-Matseke håller sig på avstånd. Men pressekreteraren svarar följande angående vd:ns kosing:

– Det handlar om en eftersläpning i hur bonusarna betalas ut. I den ersättning han fick 2009 fanns en bonus som avser 2008.
Vd:n har fått flera saftiga bonusar de senaste åren. För 2007 fick Kjellström-Matseke runt tre miljoner kronor i bonus.
Samma år köpte han och frun en villa i Stockholm för 11,3 miljoner kronor.
I dagsläget uppger företaget att han har en månadslön på 147 000 kronor. Plus bonus.Men hur stor den bonusen är vill inte företaget avslöja.

Spelar det nån roll egentligen om det handlar om 6 miljoner för ett eller två år? Hälften, dvs 3 miljoner är  ändå för mycket för ett lotteri som säger sig vara så reko och ge bort så mycket pengar. Vem fan har 147 000 i månaden till eexempel. Nä... detta är nog början på slutet för succén Postkodlotteriet.

Sen kan jag ju faktiskt dessutom tycka att det är lite dubbelmoral av alla som köper lotterna. De säger att de vill skänka till välgörenhet, men alltså inte utan att själva kunna ha möjligheten att tjäna en hacka på det. Vore det inte bättre att ta de där 150 kronorna i månaden och skänka dom direkt. Ha autogiro till cancerfonden, eller ge dom till din käraste idrottsförening istället. Då gör ni verkligen nytta och pengar går exakt dit ni vill att de ska gå.

Och med det sagt är det dax för min då-och-då-donation. 350 riksdaler till cancerfonden givet!

Vad har hänt Eva?

Idag skriver kvällspressen om Eva. Eva är mamma till en av mina vänners pojkvän. Eva försvann i onsdags spårlöst här i stan. Hon lämnade sin lägenhet i centrala Örebro tidigt i onsdags morse, sms:ade en av sina tre söner klockan 07.47 och sen var hon spårlöst försvunnen. Man tror att hon kan ha befunnit sig i Örnsro där hon hade en firma. Hennes bilnyckel satt kvar i bilen och hon stängde inte av datorn när hon lämnade sin arbetsplats.

Nu sitter en kollega från Örebro Universitet, där hon var lärare anhållen, misstänkt för att ha något med saken att göra. De ska ha haft en relation som är avslutat. Dock är han bara anhållen på den lägre graden av misstanke och förnekar att han skulle vara inblandad.

Var sjutton kan hon vara? Vad sjutton kan ha hänt? Det finns ju ingenting som tyder på att hon ska ha försvunnit frivilligt som ju enligt Leif GW Persson är den vanligaste orsaken till sådana här försvinnanden. Dessutom verkar hon ju vara normal. Ingen missbruksproblematik eller konstigt umgänge. Det känns inte som om det skulle vara nånting som någon bara råkar ut för... Men å andra sidan, vem vill en vanlig lärare illa bara sådär? Det mest logiska är väl att det är någon hon har en relation till... som mannen som sitter anhållen, som blivit förbannad och gått överstyr. Dock måste jag ju erkänna att man känner en oro för att det är ytterligare nån dåre som går lös i stan.

Sannolikheten att hon lever efter så här många dagar utan ett livstecken känns ju liten. Kanske kan någon hålla henne fången i nån källare nånstans, men det verkar väl inte direkt troligt.

Jag hoppas i alla fall att de hittar henne snart. Helst levande såklart, men om inte att de ändå får veta vad som hänt. Att leva i ovisshet måste ju vara det värsta man kan vara med om.


Det finns en grupp på Facebook, där folk hjälper till i spårandet efter Eva. Gå med ni med om inte annat för att visa ert stöd.

Skitsnö!

Snön vräker ner och har gjort hela jäkla dagen. Vafaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaasen då! Kan det inte vara nog med vinter nu? Jag skulle ju gå till Rusta men med denna snö på den tidigare så isblanka gatan vågade jag mig inte på det. Antar det är minimalt sandat och plogat på vägen dit.

Dagen har varit otroligt lång. Jag och Emma var de enda som jobbade idag och förmiddagen satt vi brevid varandra ute på mottagningen och ringde av listan på telefontiden. Detta istället för att sitta själva nere på platsen i arkivet och glo medan den andra var själv ute på mottagningen.

På eftermiddagen delade vi på fyra inbokade patienter. Som ni förstår inte direkt stressigt. Trots att det är lite att göra känns det faktiskt otroligt bra att kunna ta sig ordentligt med tid för de som kommer. Det har man ju aldrig riktigt annars och jag kan nästan garantera att de vi hade i dag kände sig väl bemötta.

Nu går Emma på ledigt istället tar Gunnel över i mon och på fredag. Dock har jag och Emma eventuellt (beroende på vädret) en plan på skidor på fredag. Antagligen Kilsbergen. ag älskar mina berg och ser verkligen fram emot det. Håll tummarna för oss och vädret.

Schweinegrippe returns

En pojke har dött och 65 fall har rapporterats in till smittskyddsinstitutet. Det är svininfluensadax igen. Äldre, feta eller sjuka personer uppmanas att vaccinera sig mot svininfluensan - även om de gjorde det förra året. Jag har inte hört något ännu, men sjukvårdspersonal brukar varje år uppmanas att vaccinera sig mot influensa. Jag gick, under protest, till sist med på att vaccinera mig förra gången, men det var enbart eftersom jag jobbar inom vården och med sjuka patienter. Jag tänker inte göra det igen. Jag led inte va det då och jag har inte fått några men efteråt, men man vet ju aldrig.

På tal om nåt helt annat... idag tisdag, kan man om man har lust, mellan 9.30 och 10.30 se en partiell solförmörkelse. Det är ju lite spännande faktiskt med solförmörkelser... Vid en solförmörkelse, särskilt en total, uppstår vissa grejer, som att vinden slutar blåsa, det blir helt tyst, fåglar slutar kvittra. Mystiken tätnar. Förr i tiden var man rädd för sådana här fenomen. Dagens solförmörkelse kommer innebära att ca 85% av solen skyms. Jag kommer antagligen som vanligt missa den helt. Jag befinner mig säkert instängd på nåt undersökningsrum eller nåt, men ni som har möjligthet... check it out. Men kom ihåg - akta ögonen. Nån som vet varför man inte ska kolla direkt på en solförmörkelse förresten?

Svettas

Att ha värmefläkten riktad mot sängen när jag somna var urskönt, men det var inte lika skönt när jag vaknade i natt dyngsur av svett, haha. Jaja, jag frös i alla fall inte, vilket var skönt.

Dax för en ny arbetsdag då. Jag kan inte begripa varför jag inte tog mer ledigt än vad jag gjorde. Det är rent plågsamt att bara gå och dra på jobbet. Det är konstigt de där att man inte får motivation att göra nånting annat när det är lugnt. För visst finns det väl saker man kan göra. Dock är det lite svårt eftersom det då och då tittar upp patienter och det ringer på telefonen så man blir avbruten. Jag står dock fast vid att jag tycker vi lika gärna kunde ha stängt om vi ändå ska ha så nerdraget. Känns som vi slösar bort tiden. Det är ju inte direkt så att vi inte har patienter som vill och behöver komma. Förmiddagen igår vart dock lite stressig under en period. Trots att vi bara hade typ 4 patienter under förmiddagen föll det sig så att de alla skulle åtgärdas samtidigt och med endast en sköterska (jag, eftersom Emma satt i telefon) blev det aningens körigt... men det gick ju såklart.

Dagens projekt blir att gå till Rusta efter jobbet. Fick ju reklamblad från Rusta igår och på första sidan såg jag denna! Apparaten ser ut att vara av samma märke som det de har på Intersport och i sånt fall borde det inte vara helt och hållet skräp. Priset är ju i alla fall hälften av det i sportaffårerna så det är ju definitivt värt att kolla upp. Men sen är det ju de där att få hem den om det nu är så att den verkar ok. Hmm...

Snäppet vassare

Hot n' Cozy från Clabbe O's för endast 149:-

Å vad jag är nöjd med min nya värmefläkt. Den är banne mig snäppet vassare än den förra så jag antar jag ska vara tacksam att den gick sönder. Trots endast 149:- är det riktigt varmt och behagligt här i soffan. Me likey!

Kvinnan med jättebenen

Mandy Seller

Och jag som tycker jag har tjocka ben. Nä, det var elakt sagt. Just nu går dokumentären om kvinnan med jättebenen på Kanal 5. Gissa varifrån dokumentären är? England såklart. Vart annars. Alla mysko människor med konstiga åkommor eller fallenheter tycks ju komma därifrån.

Mandys ben väger 95 kilo och man vet inte riktigt vad det är för fel på henne. Det sjuka är att hon ser nästan anorektisk ut i övrigt. Trots att jag har svårt att se brittiska dokumentärer eftersom jag avskyr engelskan så ska jag nog fortsätta kolla på detta...

Kinect - Jag är en jävla fighter

Som jag skrev tidigare dominerade jag boxningen i Kinect Sports. Jag tänkte att jag, eftersom Kinect är så nytt, skulle ge en liten recension av spelen vi provat so far. Dvs Kinect Adventures och Kinect Sports.

Adventures är spelet som följer med när man köper Kinect. Här får man åka flotte, täppa hål, undvika hinder och fånga bubblor. Lite tjötigt efter ett tag. Hinderbanan var min favorit och denna var riktigt jobbig faktiskt. Skulle nog inte köpa spelet, men som gratisspel var det helt ok.

I spelet kan man spela fotboll, friidrotta, spela pingis, bowla, spela beach volly och boxas. Roligast är mini games som är som det låter småspel med olika utmaningar. T.ex kasta ner käglor på tid. Fånga bollar som målis eller slå pingbollbollar mot poängbrickor. Riktigt roligt faktisk. Och jobbigt. Mina favortispel var ju såklart boxningen i vilket jag var riktigt bra, bowlingen där jag fick in en jäkla teknik på att slå ner käglor med bägge armarna på tid och fotbollen, både som målis och som målgörare. Helt klart värt att köpa. Vi spelade i timmar.

På önskelistan då... jo:

 

EA Active 2

EA SPORTS Active 2 tillhandahåller träning för hela kroppen genom att använda progressiva övningar i nya träningsprogram. Nioveckorsprogrammet ger användarna en träningskarta som hjälper dem att hålla sig motiverade och som följer upp deras träningsmål.

Your Shape: Fitness Envolved

I Your shape väljer du en personlig tränare som hjälper dig att nå dina specifika mål med träningen; till exempel träna yoga, kampsport eller familjevänliga mini-games. Spelet håller koll på din framgång med förbrända kalorier och poäng i utmaningarna.

Motionsports

Med MotionSports kan du susa nedför pisterna i rasande Super G-slalomlopp eller växla uppercuts med mästaren hemma i ditt eget vardagsrum. Kinect-tekniken registrerar alla dina rörelser och överför dem till skärmen med total precision och utan några andra kontroller än din egen kropp.

Fighters Uncarged

Fighters Uncaged tar fighting-genren till Kinect och låter dig slåss med dina egna rörelser och utan en handkontroll. Spelet innehåller 70 riktiga kamsports-rörelser så som slag, sparkar och blockeringar. 

Och detta mina vänner är ju bara början. Det lär ju poppa upp hu mycket spel som helst inom snar framtid. Detta är nog det bästa Microsoft gjort nånsin.

Postkodlotteriet

Lotteriets syfte är att generera pengar till de utvalda organisationer som varje år får dela på överskottet från Lotteriet. Men... lotteriet har kritiserats för att, trots affärsidén om marknadsdriven välgörenhet, dela ut mindre än hälften av intäkterna till välgörande ändamål.

Dessutom... "Svenska Postkodlotteriets vd Niclas Kjellström-Matseke fick ut nära tre miljoner kronor mer under 2009 än vad bolaget tidigare har sagt. Deklarationen avslöjar att han fick drygt 5,7 miljoner kronor i lön och bonus."

Jag har faktiskt funderat på de där flera gånger. Vad är egentligen klassat som överskott? För mig, novis som jag är, är det allt som överstiger kostnaden av att driva lotteriet. Vad som sedan ingår i detta är ju en definitionsfråga. Menar man att driftkostnaden av vd:n Kjellström-Matseke är 5,7 miljoner per år och att vinstsummorna på multipla miljoner åt gången är rent nödvändiga för att lotteriet ska gå runt, so fine, men då har det hela enligt mig förlorat sin mening. Genom att säga att "överskottet" går till välgörenhet får man det att låta väldigt tjusigt och omtänksamt, men om "överskottet" är en egen påhittad del av lotteriet är det inte annat än båg enligt mig.

Var för jag helt plötsligt kom att tänka på detta är faktiskt inte de artiklar jag länkar till i detta inlägg utan det att jag  på posten i dag återigen fick ett irriterande brev från Postkoslotteriet. Kurvertet är så där lagom diskret med endast en liten logga på baksidan som gör att man öppnar eftersom det ser otroligt mycket ut som en räkning eller liknande. Inuti blir man överöst med papper som överdrivet tilltalar en med namn."Hej Hanna! Just DU är så jäkla speciell och utvald att få vara med i vårt lotteri". Otroligt cheesy och känns inte långt ifrån de amerikanska bilhandlarna med såna vimpelflaggor som inte har ett ärligt ben i kroppen.

Och när jag öppnade dagens brev från Rickard och gänget ramlar det ut ett plastkort. Ett trycks sådant med mitt namn och en personlig hälsning att detta är kortet som ska göra mig till miljonär. Bara jag bidrar med minst 150 kronor i månaden till Kjellström-Matsekes lön. Som om det inte vore nog med all vanlig reklam de skickar ut till en som aldrig kommer köpa en lott.

Nu kostar det kanske inte så himla mycket att trycka upp såna här platskort idag, men likt förbannat är det en kostnad som Postkodlotteriet mycket väl istället kunde skänka till någon av alla de välgörenhetsändamål de är så givmilda mot.

Postkodlotteriet är utsugare som gör vad som helst för att lura folk till att köpa lotter och har du en gång köpt en är du fast i spindelns nät för det är näst intill omöjligt att gå ur. Min kollega blev flera gånger uppringd på jobbet(!!) när hon ville gå ur och de gav sig inte utan en anledning till varför hon ville gå ur. När hon tillsist blev förbannad och sa att hon skiljt sig och faktiskt inte hade råd försökte de i alla fall hålla henne kvar. Snikna ohjärtliga jävlar rent ut sagt!

Sådär nu har jag hävt ur mig lite och jag hoppas verkligen att alla tänker två eller till och med tre gånmger innan de köper en lott av detta "helylle"-lotteri.

Svordomar och förstopppningsdiarré

Egentligen skulle jag spela in mig själv när jag är ute och går när det är halt. De ord som kommer ur min mun är inte nådiga. Jag är ju den personen som gillar att gå snabbt. Jag går alltid snabbt... oavsett om jag har bråttom eller inte. Och jag har sällan bråttom för jag är alltid i alldeles för god tid, men även när jag försöker gå sakta för att dra ut på tiden nästan pringer jag fram efter några minuter. Så har jag varit så länge jag kan minnas.

Men när det är halt funkar det inte riktigt att gå snabbt. Bara en sån sak som att gå hem ifrån jobbet tar ju en evighet och jag blir så frustrerad att jag inte vet hur jag ska bära mig åt. Så... jag svär. Jag svär och jag fortsätter förgäves gå snabbt. Att jag inte ramlar och slår ihjäl mig är ju ett under.

Idag tog det extra lång tid eftersom jag gick över stan och köpte en ny värmefläkt. Mer om den senare.

Alla ni som jobbat på vårdhem och många av er som besökt ett vårdhem vet hur förstoppningsdiarré luktar. Det är en så fasansfull lukt så den knappt går att beskriva i ord. Nyss när jag klev in i trapphuset höll jag på att flyga ut genom porten igen för hela trappen är fylld av just den doften. När jag stod och plockade ut min post var det precis som om det skulle ligga en stinkande hög vid mina fötter. Jag förväntade mig faktiskt finna något nånstans på vägen upp, men det gjorde jag inte. Men var sjutton kan doften komma ifrån? Så stark? Antingen har nån skitit ner sig i trappen och städat upp efter sig eller så läcker det ut genom nån dörr. Stackars de satar som befinner sig innanför den dörren i sånt fall.

Tack och lov hade inte doften spridit sig in i min lägenhet.

Men fy...

Usch vad jag sovit dåligt. Jag vaknade flera gånger på förnatten och fick sätta på mig mer och mer kläder tills jag kände mig som en michelingubbe under täcket. Sen fortsatte jag vakna flera gånger på efternatten av okänd anledning och till sist 4.24 gick jag upp. Hualigen, va trött jag känner mig.

Jag kan inte påstå alls att jag känner mig sugen på att gå till jobbet, men å andra sidan vem gör det en måndag morgon? Tack och lov är det fortfarande en "julvecka" vilket innebär att ytterdörren är låst och vi bara har telefon och de mer akuta patienterna. Mjukstart med andra ord... hoppas jag i alla fall, för det kan ju vara minst lika stressigt ändå eftersom vi också är minimalt med personal. Bara att bita i det sura.

Efter jobbet blir det raka spåret till Clas Ohlson i alla fall och inhandla värmefläkt. Hoppas de ine ligger i allt för stora förpackningar så jag tar mig hem med en. Affärn ligger ju inte direkt på vägen hem.

Denna var ju lite söt, 599:- JULA

Det som inte får hända...

... har hänt! Min värmefläkt är dödare än sten. Jag hade glömt hur olidligt det var. När Bäjb var här var det fortfarande kallt, men bra mycket behagligare än när jag är själv. Stackars Bäjb som inte är van frös jättemycket, men jag tyckte emellanåt att det till och med var varmt.

Hemma hos Bäjb är det ljuvligt. Visst kan man huttra lite ibland, men termometern står på ljuvliga 21-23 grader. Helt underbart.

Men nu alltså... åter ensam och i min iglo till lägenhet. Frös så jag trodde jag skulle gå sönder efter att packat upp så jag kastade mig i badet och värmde upp för att så fort jag kom upp igen börja frysa. På med massvis med kläder och sen tänkte jag sätta mig framför fläkten och tina lite. Inte ett liv. Inte ett endaste litet tecken till att starta. Helt stendöd. FAN!

Nu måste jag ju akut ha en ny. Kollade lite på Clas Olsson och de har ett helt gäng... vilken ska man ha? Vill ha den varmaste och bästa nånsin. Nån som har tips?

Tack för kortet Lina

Hemma efter en mycket annorlunda resa. Normalt sätter jag ju alltid på mig lurarna med hög musik det första jag gör när jag kliver på tåget, men när jag klev på sträckan Jönköping - Falköping satt en tjej framför mig och pratade högt och tydligt i mobilen. Hennes sätt att tala var så där stöddigt fjortisgullig och jag var bara tvungen att lyssna och drömma tillbaka till den tiden man själv var där. Efter ett tag började hon prata om att någon slagit henne, men sen bröts samtalet och hon la på. Efter ytterligare ett tag klev hon över till sätet på andra sidan gången och tog en hårspray som låg där på sätet brevid en kille. Killen började genast gorma och sen var ett gräl i full gång. Detta var alltså pojk- och flickvän som var mitt uppe i ett svartsjukedrama som de sedan spelade ut inför hela kupén. De var inte glada nån av dom och det vart inte bättre innan jag hoppade av.

På nästa tåg hamnade jag i ett fyrasäte med en svenkpolack, en datanörd från Stockholm och en musikstuderande från Arvika. De var inne i en diskussion om klimatkontroll som visade sig vara svenskpolackens jobb. Efter ett tag blev det tydligt att ingen av dom kände varandra. Å, herregud, tänkte jag, hoppas inte de vill ha in mig i diskussionen. Jag blundade genast och låssades sova. Svenskpolacken klev av efter ett tag och sen satt tjejen och killen och gick i genom alla ämnen de läst sedan gymnasiet. Efter ett tag somnade jag på riktigt. Killen var dock programmerare av webprogram och enligt honom var det något det var en otrolig brist på. Jag tycker ju sånt är kul så det kanske jag skulle satsa på. Tydligen räcker nåt år yrkesutbildning.

Jag gick, trots att jag visste att det skulle bli skittungt och jobbigt och handlade direkt istället för att gå hem och lämna väskan först. Jäklar va tungt det vart. Jag svor hela vägen hem från Ekershallen... men nu är det ju ganska skönt att det är gjort.

När jag kom hem låg detta i min brevlåda:

Tack Lina. Detta börjar bli lite av en tradition. Jag fick nämligen ett julkort av Lina förra året med. Kul att hon ska åka till Vietnam av alla ställen. Väldigt exotiskt. Just ja, kanske jag ska nämna att jag inte har en aning om vem denna Lina är. Hon måste tycka jag är otroligt ohövlig som aldrig tackar för hennes kort.

Nu ska jag packa upp som ju är typ det tråkigaste i hela världen och sen ska jag lägga mig i soffan och grina för att julledigheten är över och att jag är ensam igen.

Lunch i Jönköping

Inte så exklusivt som det låter. Nä en banan och en Wasa sandwich på Jönköping station är vad det innebär. Kan knappt bli mer misär.

Mitt tåg går inte fören om ytterligare 25 minuter och jag har redan suttit lika länge. Att åka tåg är ju inte så farligt egentligen (förutsatt att det rullar) men att vänta på stationer suger. Som om inte detta avbrott vore nog ska jag sedan vänta (och frysa) ytterligare en halvtimmar drygt i Falköping.

Just nu känns allt sugit värre. Jag tror jag vänder och åker tillbaka till min Bäjbo varma famn.

Över tre timmar i köket

 

Ja, det tog mig över tre timmar i köket hemma hos Potty på nyårsafton att laga all mat... och då hade jag ändå rensat fläskfilén och gjort pajen innan. Det var ganska kul och maten var uppskattad, men jag vet inte om jag nånsin kommer göra om det igen. Jag hade ju planer på att fotografera mina kulinariska verk, men det glömde jag helt av och det finns inte ett kort från hela kvällen.

Igår var stora pizzaätardagen. Vi gick emot den trenden och körde Burger King istället. Men innan dess några timmar Kinect Sports. Det är riktigt jäkla jobbigt ska ni veta och efter nyårsafton när vi höll på i flera timmar är vi ganska ömma i kroppen. Jag har ont i muskler jag inte visste jag hade. Bästa inköpet! Jag rekommenderar det verkligen till alla. Men observera att det inte är nån fördel att vara kort. Jag får slänga mig som en vante över rummet för att fånga bollarna medan Bäjb bara kan sträcka ut handen. Men... jag borde ju få mer träning i alla fall :D.

Nu har den där hemska dagen kommit. Hemresardagen. Jag bokade in mig på 12.07-tåget så jag har några timmar att handla och packa upp när jag kommer hem... om det är i tid det vill säga. Vädret ser ju ganska bra ut i alla fall. Men jag VILL INTE åka hem. Fasen, jag har det så bra  här med Bäjb... vill ju stanna. Vill inte alls hem till vardagen och tråkigheten i att vara själv. Usch och fy. Måste nog dränka mina sorger i lite morgonjava nu.